- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
17

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prolog - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Om jag icke hyste så mycken aktning och tillgifvenhet
för min dyre onkel... jag känner hans öppna och ädla
karaktär... men nu har han ju bara sina systerdöttrar hos
sig; de äro unga, och... Har han uppfyllt sina sista
plikter? Han kan väl knappast bli sämre — och därför borde
man förbereda honom så snart som möjligt. Vi kvinnor
förstå bäst, huru man skall gå till väga i sådana här fall.
Jag måste ovillkorligen tala med honom, så pinsamt det än
kan vara för mig, men jag är ju van att lida.»

»Men ett samtal härom kunde vara honom skadligt,
kära furstinna», sade fursten. »Vänta till i afton —
läkarne vänta en kris.»

En dörr öppnades och en af grefve Besuchovs
systerdöttrar, prinsessan Katischa, kom in. Hon hade ett kallt
och hårdt ansiktsuttryck, och hennes oformligt långa
öfverkropp stod i skarp kontrast till den öfriga figuren.

»Nå, hur är det med honom?» frågade furst Vasili.

»Likadant. Och huru kan det vara annorlunda med
allt detta stoj och oväsen», sade hon med en blick af ovilja
på furstinnan.

»Ack, min söta vän, jag kände icke igen er», ropade
denna vänligt och gick fram till henne. »Jag har kommit
hit för att hjälpa er vårda vår dyre onkel.»

Prinsessan vände sig om och gick, utan att svara ett ord.

Furstinnan drog af sig handskarne och slog sig ner i
en länstol, som om hon tyckte sig hafva eröfrat positionen.

»Boris, jag skall gå in till grefven, till min onkel.
Under tiden kan du söka upp Peter och säga honom, att
Rostovs be honom komma till dem på middag.»

Fursten ringde, och en betjänt infann sig, som fick i
uppdrag att föra Boris till Peter, som hade sina rum i en
annan del af palatset.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free