Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe g9| vi marscherade förbi parken — och slottet är
ståtligt. »
»Ser ni, min furste», sade en annan, som hade stor
lust att taga en pastej till, men skämdes att göra det och
därför låtsade, som om han betraktade nejden, »ser ni, vårt
infanteri har redan gjort påhelsning där — där borta vid
dammen bakom byn ser man tre stycken, som- släpa
någonting med sig.»
»Där ville jag vara!» ropade Nesvizki och pekade på
klostret. Han skrattade och hans ögon tindrade. Äfven
officerarne skrattade.
»Bara för att skrämma nunnorna en smula. Man
säger, att det finns italienskor bland dem och att några ä1
vackra. Jag skulle vilja ge fem år af mitt lif, om jag finge
komma dit.»
»Ni skulle bara få tråkigt där», sade en annan
skrattande.
Under tiden hade generalstabsofficeren gjort generalen
uppmärksam på någonting, och generalen riktade kikaren
ditåt.
»Riktigt, riktigt!» sade generalen. »Hvarför sölar dom
där borta?»
På andra sidan floden såg man nu redan fienden och
hans batterier med blotta ögat; från batterierna uppsteg ett
mjölkhvitt rökmoln, på molnet följde kanondunder, och man
såg, huru våra soldater trängdes vid bron.
»Det här är för galet! De ha fördröjt sig!»
»Skall jag rida dit, ers excellens?» frågade Nesvizki.
»Ja, var god och rid dit», sade generalen, »och säg
husarerna, att de skola gå sist öfver bron och antända den,
såsom jag redan har befallt.»
»Skall ske», svarade Nesvizki. Han ropade till sin
kosack, att han ville ha hästen, och svingade sin tunga kropp
ledigt upp i sadeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
