Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 6 - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 63 —
»Nu rider jag till nunnorna», sade han skrattande till
officerarne och red bort utefter den slingrande gångstigen
utför berget.
»Manskapet till kanonerna!» kommenderade officeren,
och inom ett ögonblick voro artilleristerna i full fart med
att ladda sina vapen.
»Numro ett — fyr!» ljöd kommandoordet.
Skottet brann af med en metallisk klang, och öfver de
våras hufvuden nedanför berget flög hvisslande en granat.
Både soldater och officerare klarnade upp vid detta ljud.
I detsamma trädde solen fram ur molnen, och dundret af
det första skottet och det klara solskenet gjorde i förening
ett gladt intryck.
7.
Redan flögo två fiendtliga granater öfver bryggan, och
det uppstod trängsel på henne. Midt på bryggan stod furst
Nesvizki. Han hade suttit af hästen och hade genom
trängseln skjutits ända till broräcket. Skrattande såg han sig om
efter sin kosack, hvilken, hållande båda hästarne vid tygeln,
stod några steg bakom honom. Nesvizki ämnade just
fortsätta sin ridt, när nya massor af soldater och vagnar åter
trängde honom mot broräcket, så att det icke blef honom
något annat öfrigt än att vänta.
»Hör på, ni där borta!» ropade kosacken. »Håll er
till venster, så generalen kan komma förbi.»
Men soldaterna drogo sida vid sida i en tät massa
öfver bron.
»Är det många kvar, som ska’ öfver?» frågade kosacken.
»En mindre än en million!» svarade skrattande en
förbitågande soldat. Efter honom kom en skara muntra och
som det tycktes druckna soldater.
»Huj, hvad hon hade brådtom! Man kunde tro, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
