- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
71

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 7i —

denna sidan om floden blickade ned på den i solljuset
liggande bron, på husarerna, och därpå på den allt närmare
kommande fienden på den andra stranden.

»O, det kommer att lyckas för husarerna», sade
Nesvizki; »men nu äro de också inom skotthåll för kanonerna.»

»Det var orätt att kommendera så mycket folk till
bron», sade adjutanten.

»Ja, det har du rätt i», instämde Nesvizki; »det hade gått
lika bra, om man bara hade skickat dit två flinka karlar.»

»Nu kommer det att vankas kartescher!» sade
adjutanten.

Han pekade på en fransk kanon, som man skyndade
sig att brösta af. På franska sidan steg kort därpå ett
rökmoln upp, därpå ett andra och ett tredje nästan samtidigt.

»O», jämrade sig Nesvizki, som erfore han själf en
brännande smärta, och han fattade adjutantens hand; »ser
du: en har stupat! * Stupat! Stupat!»

»Det är två, tror jag!»

»Om jag vore kejsare, skulle jag aldrig föra krig»,
sade Nesvizki, resande sig.

De franska kanonerna laddades raskt åter på nytt, och
infanterister i blåa kappor ilade i språngmarsch ned emot
bron. Åter steg det ena rökmolnet efter det andra upp
mot höjden, och kartescherna rasslade emot bron. Men
Nesvizki kunde nu icke se, hvad som försiggick på bron,
då en allt tätare rök uppsteg från den. Det hade lyckats
för husarerna att sticka den i brand, och det franska
batteriet sköt icke längre på dem för att förhindra dem
därifrån, utan endast därför att man väl ändå måste skjuta
på någonting, då kanonerna innehade en position.

Fransmännen hade skjutit tre karteschsalvor, innan
husarerna återvände till sina hästar; två salvor voro dåligt
riktade, men den sista slog ned midt i en hop husarer, af
hvilka tre stupade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free