Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 77 —
Den tjänstgörande^ adjutant, som mottog furst Andrei,
bad honom vänta och gick till krigsministern. Efter
ungefär fem minuter kom han tillbaka, bjöd fursten med en
till-gjordt artig bugning gå före sig och ledsagade honom till
ministerns kabinett. Furstens glada sinnesstämning afkyldes
betydligt, då han kom in i kabinettet. Han kände sig
sårad, och utan att han själf märkte det, öfvergick denna
känsla plötsligt till ett förakt, hvars orsak han dock ej kunde
angifva. Ministern satt och gjorde några anteckningar med
en blyertspenna på ett papper. Utan att lyfta upp
ögonen läste han igenom detta ända till slut och gaf därpå,
utan att gifva akt på furst Andrei adjutanten några
befallningar. Furst Andrei, kände, att antingen den ryska härens
öden intresserade ministern mindre än allt annat eller ock
att det ansågs nödigt att låta den ryske budbäraren känna
något gränsande till ringaktning.
Ändtligen sköt krigsministern undan papperen och lyfte
upp hufvudet; hans ansikte antog genast vid anblicken af
furst Andrei en dum, affekteradt leende min.
»Från generalfältmarskalken Kutusov?» frågade
ministern. »Hoppas att det är goda underrättelser. Har slagits
med Mortier? Segrade väl, hoppas jag? Det vore på tiden!»
Han tog depeschen och läste den med en harmsen min.
»O, min Gud, min Oud!» utropade han plötsligt,
»Schmidt har ju stupat! O, hvilken olycka, hvilken olycka!
Och Mortier blef icke tagen till fånga! Mycket angenämt,
att ni medförde goda underrättelser, om också Schmidts
död är ett dyrt pris för segern. Hans majestät torde
önska tala med er, men inte nu genast. Jag ber er infinna
er i morgon till audiens i palatset, efter paraden.»
När furst Andrei kom ut ur slottet, kände han, att
all den glädje och stolthet han hade hyst öfver segern icke
mer befann sig i hans hand, utan i händerna på den
likgiltige ministern, som endast helt ytligt tycktes intressera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
