Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 —
Rostov böjde sig hastigt ned, och en kula for susande öfver
hans hufvud. Med uppbjudande af sina yttersta krafter
nådde han fram till busksnåret, hvarest han fann ryska
skyttar.
De fottrupper, som blifvit öfverraskade i skogen, sprungo
omkring i oordnade hopar. När öfversten hörde skott och
rop bakom sig, förstod han, att något förfärligt hade händt
hans regemente, och tanken att han efter mångårig tjänst
hade gjort sig skyldig till en sådan brist på vaksamhet, grep
honom så djupt, att till och med själfbevarelseinstinkten
öfvergaf honom. Han höll sig fast vid sadelknappen och
red genom kulregnet öfver fältet till skogen, dit hans
regemente hade flytt. Men oaktadt den förut så fruktade
öfverstens förtviflade ropande och bannor fortsatte soldaterna
alltjämt sin flykt, sköto i luften och hörde icke mer på
officerarnes kommandorop.
Allt tycktes förloradt, men i detsamma stannade
fransmännen i sitt förföljande utan synbar anledning och drogo
sig tillbaka. I skogen visade sig ryska skyttar — det var
Timochins kompani, som ensamt hade bevarat sin ordning
och plötsligt anföll • fransmännen. Timochin störtade sig
öfver dem med en så vansinnig beslutsamhet, att de kastade
bort gevären och flydde i vild oordning. Emellertid samlade
sig delar af regementet och flyktingarna kommo tillbaka.
Chefen stod vid bron, när en soldat kom och fatta.de tag i
hans stigbygel. Han hade en blå kappa af tämligen fint
tyg, men saknade tornister och tschakå. Hans hufvud var
förbundet och öfver axeln hängde en fransk patrontaska; i
handen höll han en officersvärja. Det var Dolochov, han
som hos Anatol Kuragin hade druckit ur rombuteljen och
sedan blifvit degraderad till simpel soldat.
»Ers excellens, här äro två troféer», sade Dolochov,
i det han räckte fram värjan och patrontaskan, »jag har
tagit en officer till fånga, och jag har hållit kompaniet till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
