- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
107

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 18

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— lo; —

Antonov, konstapeln, såg, att blodet äfven färgade hans
kanon. Han gned den genast ren med sin rockärm.

Nära det ställe, dit Tuschin hade förmått släpa sina
kanoner, sedan de sista gevärsskotten ändtligen hade tystnat
och natten hade inbrutit, satt furst Bagration i en
bondstuga och talade med de där församlade officerarne, medan
han intog en tarflig måltid. Där var den gamle
husar-öfversten, där var äfven Scherkov, som så lättsinnigt hade
fullgjort alla sina uppdrag, samt furst Andrei; han var helt
blek, det ryckte i hans läppar, och han lät blicken glida
från den ene till den andre. I en vrå af stugan stod en
tagen, söndersliten fana. Furst Bagration tackade officerarne
för deras visade tapperhet och frågade efter detaljer från
striden samt efter förlusten. Plötsligt, liksom erinrande sig
något, frågade han:

»Men hvarest ha vi kanonerna på höjden i centern?
Jag tycks minnas, att jag gaf er i uppdrag ...» vände han
sig till en stabsofficer.

»En af kanonerna hade sprungit», svarade officeren,
»men den andra . . . jag kan inte begripa . . . jag var själf
där hela tiden -— det gick hett till där ...»

»Ja, ni var ju också där ...» vände sig Bagration till
furst Andrei.

»Ja visst — vi voro där båda — nästan samtidigt»,
svarade stabsofficeren, innan furst Andrei hann säga något.

»Jag hade icke äran se er där!» sade furst Andrei
kort och kallt.

I detsamma visade sig lille kapten Tuschin på tröskeln
och smög sig blyg bakom ryggen på de andra officerarne.

»Huru är det med batteriet, som ni har under ert
befäl?» frågade Bagration strängt.

Tuschin stod framför generalen darrande och bäfvande
och kunde knappast få fram:

»Jag vet inte, ers excellens – jag hade icke folk.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free