Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 — .’
såvida hon icke nödgades svara, när någon direkt hänvände
sig till henne.
Någon nämnde Paris, och mille Bourienne tillät sig att
fråga Anatol, huru denna stad hade behagat honom.
»Mycket bra», svarade Anatol, och fortsatte vidare
samtalet med henne om hennes fädernesland, under det
han leende betraktade henne. Han hade knappast upptäckt
den vackra fransyskan, förr än han tänkte, att det kanhända
icke var så tråkigt ändå på Lysygora. Prinsessan måtte väl
ta henne med sig, då vi bli gifta — hon är ju riktigt
näpen, den lilla.
Furst Bolkonski var högeligen förargad öfver besöket af
sina gäster. »Hvad har jag att göra med en sådan där
herre och hans pojke? Fursten är en fårskalle och pojken
är väl också något praktexemplar», brummade han för sig
själf, medan han långsamt kläddè sig till middagen. Det
förargade honom, att besöket väckte till lif en fråga,
angående hvilken den gamle herrn icke kunde bli enig med sig
själf, nämligen om han någonsin skulle kunna besluta sig
för att skiljas från sin dotter och gifta bort henne. Lifvet
syntes honom vara omöjligt utan henne, ehuru det tycktes,
som om han så föga aktade henne. »Hvarför skall hon
gifta sig?» tänkte han. »Hon blir bestämdt olycklig. Här
hafva vi till exempel Lisa och Andrei — äro de kanhända
nöjda med sin lott? Och hvem vill gifta sig med henne af
kärlek? Hon är ful, tafatt, och man tar henne bara för
hennes rikedom.»
Han trädde in i salongen med fasta steg såsom alltid,
mönstrade alla med en hastig blick och såg genast, huru
isolerad hans dotter var under de andras lifliga samtal.
»Hon har styrt ut sig som en narr», tänkte gubben och
gaf henne en vred blick. Han gick fram till furst Vasili.
»Välkommen! Välkommen! Gläder mig att se er.»
»För att träffa en god vän är en liten omväg icke för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
