- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
137

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 137 — .’

Han blef skrämd och skyndade sig fort och tyst in i sitt
rum och började läsa.

Furstinnan Drubetskoi, som bodde hos Rostovs, ehuru
hennes förhållanden nu hade mycket förbättrats, smög sig in
i rummet till honom och fann hononj med brefvet framför
sig, än snyftande och än skrattande.

.»Min käre vän!» stötte hon fram i sorgsen och
deltagande ton. Grefven började snyfta ännu häftigare.

»Nikolai!» stötte han fram, »blef ... sårad ... varit
... så ... rad! . . . kära vän! . . . tänk, min hustru! . . .
har blifvit officer . . . Gud vare lof! . . . Men huru skall jag
kunna tala om allt det här för grefvinnan?»

Furstinnan satte sig bredvid och torkade bort hans
tårar, läste så brefvet och lofvade att långsamt förbereda
grefvinnan på de stora nyheterna.

Under middagen talade hon endast om Nikolai och
krigshändelserna, men hvarje gång grefvinnan visade tecken
till sinnesrörelse, ledde hon genast in samtalet på likgiltiga
ämnen. Lilla Natalia, som uppmärksamt hörde på och
observerade allt och alla, märkte, att hennes fader och
furstinnan hade tillsammans någon hemlighet, som angick
hennes broder. Men oaktadt all sin nyfikenhet hade hon ändå
ej velat fråga vid bordet, ehuru hon af oro knappast kunde
sitta stilla. Men sedan man ätit, sprang hon ögonblickligen
efter furstinnan in i förmaket, slog armarne omkring halsen
på henne och sade:

»Tant, lilla kära, kära tant, säg mig, hvad det är fråga

om?»

Furstinnan skakade på hufvudet och sade:

»Så slipad du är!»

»Säkert är det ett bref från Nikolai!» ropade Natalia
och hon läste det bekräftande svaret i furstinnans ansikte.

»Men för Guds skull var försiktig! Du vet, huru mycket
detta kan skrämma din mamma!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free