- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
176

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- >7& |j|

Rostov med sin häst i skarpaste fart längs deras front, men
kom det oaktadt icke förbi nog hastigt. Flygelmannen vid
gardet, en jättelik karl med koppärrigt ansikte, visade en
bister min, när han såg Rostov framför sig och märkte, att
han nödvändigt måste stöta ihop med honom. Och helt
säkert skulle denne jättestore kavallerist hafva ridit ikull Rostov
och hans Beduin, om icke Rostov kommit på den tanken,
att med sin ridpiska gifva kavalleristens häst ett duktigt rapp
mellan ögonen. Det svarta, tunga djuret stegrade sig, och
lade öronen bakut, men den koppärrige gardisten högg in
de väldiga sporrarne i hans sidor, så att hästen satte af med
ännu större fart.

Knappast hade Rostov kommit lyckligt förbi gardena,
förr än han hörde deras dånande hurrarop, och då han
vände sig om i sadeln, såg han, huru deras främsta leder
redan voro i handgemäng med franska kavallerister i röda
epåletter. Sedan kunde han icke se något mer, emedan
krutröken från de i detsamma dånande kanonerna hindrade
all utsikt.

När kavallerigardesregementena kommit förbi Rostov och
försvunnit i krutröken, var han ett ögonblick tveksam, om
han skulle jaga efter dem, eller fortsätta sin ridt dit han var
beordrad.

Det var detta glänsande anfall af gardeskavalleriet,
hvaröfver äfven fransmännen voro så förvånade.

Rostov greps af fasa, när han senare fick höra, att af
alla dessa på tusentals hästar glänsande rika ynglingar,
officerare, junkrar, soldater, som jagat förbi honom, endast
aderton voro vid lif efter anfallet.

»Kanhända träffar jag genast på kejsaren!» tänkte
Rostov och sprängde vidare.

At det håll, hvarest gardesinfanteriet stod, märkte han
att bomber slogo ned bland lederna och bredvid dem. När
han red ditåt, hörde han sitt namn ropas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free