Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- — "193 —
pojken Prokop satt där liksom förr och flätade skor af
klädeslister. Han såg upp då dörren öppnades, och det
likgiltiga och sömniga uttrycket i hans ansikte förvandlades med
ens till en min af den högsta glädje, när han kände igen
sin unge herre.
»Gud fader och alla helgon! Unge grefven!» ropade
han. »Är det möjligt! Käre, unge herre!» Och darrande
af sinnesrörelse störtade Prokop till salongsdörren för att
anmäla den ankomne, men besinnade sig> vände om och gömde
ansiktet vid den unge grefvens axel.
»Må alla väl?» frågade Rostov och gjorde sig lös, från
Prokop.
»Ja, Gud vare lof, allihopa! Gud vare lof! De ha
nyss slutat äta. Men låt mig då få se på er, ers nåd!»
»Må alla riktigt väl?»
»Ja, Gud vare lof! Gud vare lof!»
Rostov, som alldeles hade glömt Denissov, kastade af
sig pelsen och skyndade smygande på tåspetsarne in i den
mörka stora salen för att ingen skulle höra honom. Allt var
här som Jorr — spelborden stodo på sin vanliga plats och
ljuskronan hade sitt vanliga öfverdrag omkring sig.
Men den unge grefven hade blifvit bemärkt; han hade
icke hunnit in i salongen, förr än någon kom flygande som
en stormvind från en sidodörr, slog armarne omkring honom
och kysste honom. Ännu ett andra och tredje likadant
väsende kom springande från en andra och tredje dörr,
omfamnande honom, kyssande honom och jublande högt af
glädje, så att han icke kunde urskilja, hvem som var pappa,
Natascha och Petja. Alla talade och ropade om hvarandra
och kysste honom på samma gång. Endast det lade han
märke till, att hans moder icke var där.
»Och jag, som icke anade något.. Nikoluschka, min vän!»
»O, här ha vi honom, vår . . . min älskling! . . . Kolja,
hvad du har förändrats! . . . Hit med ljus! . . . Och te!»
Krig ock Fred. ?■■ 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
