- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
195

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

~ 195 ~

Och alla de glädjestrålande ansiktena vände sig mot
majoren, som snart fann sig utgöra medelpunkten för en
krets glada människor.

»O, du min lilla dufva, Denissov!» ropade Natascha,
utom sig af glädje, hoppade upp mot honom, slog armarne
omkring hans hals och kysste honom.

Alla voro förvånade öfver Nataschas beteende. Denissov
blef röd som en pion, men smålog och kysste Natalia på
handen.

Han fördes till det för honom iordningställda rummet,
men alla de andra församlade sig i divanrummet omkring
Nikolai. Gamla grefvinnan satt bredvid honom och kysste
gång på gång hans hand. De andra gåfvo akt på alla hans
rörelser, hans ord och blickar och kunde ej för ett ögonblick
ens taga sina ögon från honom.

Broder och syster kifvades om rätten att fä sitta
närmast intill honom, och de kifvades om, hvem som skulle få
stoppa pipan åt honom och gifva honom te.

Morgonen därpå sof Denissov ända till klockan tio, så
medtagen var han af resan.

Sablar, renslar, patrontaskör, öppnade koffertar och
smutsiga àtöflar stodo och lågo huller om buller i det utanför
deras sofrum liggande rummet. Två par nyss blankade
ridstöflar stodo vid ena väggen. Betjänter kommo med
tvättställ, varmt rakvatten och borstade kläder. Öfverallt kändes
lukten af tobaksrök.

»Grischa — hit med en pipa!» skrek Denissov med
hes röst. »Rostov — upp med dig!»

Gnuggande sig i de sömndruckna ögonen lyfte Rostov
sitt rufsiga hufvud från de varma kuddarne.

»Hvarför det? Är klockan så mycket?»

»Mycket, jo! Hon har slagit tio!» svarade Nataschas
röst, och i rummet bredvid hörde man frasandet af
klädningar samt hviskande och fnittrande flickröster, och genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free