Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 6 - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- - 231 -
En vecka senare gaf Peter sin hustru fullmakt att lyfta
alla inkomsterna af alla hans gods i Storryssland, hvilka
utgjorde hälften af hans förmögenhet, och for ensam till
Petersburg.
7.
Två månader hade förflutit, sedan man i Lysygora
erhöll underrättelse om drabbningen vid Austerlitz och om
furst Andreis försvinnande, och oaktadt efterforskningar visste
man ej, om man hade funnit hans lik eller om han ännu
var vid lif och befann sig bland fångarne. Ett bref hade
kommit till gamle furst Bolkonski från Kutusov, hvari det
bland annat hette:
»Med fanan i handen i spetsen för regementet har er
son stupat som en hjälte, värdig sin fader och sitt
fädernesland. Jag hoppas dock, att han ännu är vid lif, då han i
annat fall skulle hafva uppräknats bland de officerare, som
anträffades på slagfältet och öfver hvilka en förteckning
tillställts mig af en parlamentär.»
Detta bref kom sent en kväll, då fursten befann sig
ensam i sitt arbetsrum. Morgonen därpå gjorde han sin
vanliga promenad, men ehuru det syntes att han var
förargad, sade han icke ett ord till förvaltare, trädgårdsmästare
och byggmästare.
När prinsessan Maria kom till honom, stod han vid
svarfstolen och arbetade, men såg som vanligt icke på
henne.
»Ah, prinsessan Maria!» sade han slutligen i eri
affekterad ton och kastade undan svarfjärnet. Hon såg genast
på hans tvungna min, att en förfärlig olycka förestod henne,
så förfärlig, att dess like ännu aldrig hade drabbat henne,
en ofattbar, omätlig olycka — dens död, som var henne
kärast på jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
