Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde delen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- — "284 —
arbeta på att luttra och rena sig och sina medmänniskor
från synder och fel. Hvad handskarne anginge, måste
betydelsen af det första paret tills vidare förblifva en
hemlighet för honom; det andra paret skulle han bära vid deras
sammankomster, och det tredje, som passade för
fruntimmershänder, skulle han gifva åt den dam, som han högst
aktade och älskade, till tecken att han höll hennes hjärta
för fläckfritt och ansåg henne värdig att väljas till
frimuraresyster. »Men se dig för, att handskarne icke komma på
orena händer!» slöt stormästaren sitt tal.
Alla de närvarande voro nu tysta en lång stund, men
till sist trädde en af bröderna fram till Peter och förde
honom till det allegoriska förhänget för att förklara för honom
tecknens betydelse. Sedan äfven detta var gjordt, fick Peter
sig sin plats anvisad, och stormästaren läste upp
ordensstadgarna. Dessa voro långa och omständliga, och Peter
kunde i sitt upprörda sinnestillstånd knappast uppfatta
något af dem. Blott de sista orden inpräglade sig hos honom:
»Därigenom att du troget iakttager brödraskapets lagar,
kan du lefva ett rent lif i vishet och sanning, i dygd och
kärlek.»
Härmed var uppläsningen af stadgarna slut,
stormästaren reste sig upp och kysste Peter, och äfven alla de andra
omfamnade och lyckönskade honom. Stormästaren slog
därpå hammaren i bordet, och alla intogo åter sina platser,
hvarpå han uppmanade allmoseinsamlaren att upptaga
penningebidragen. Peter ämnade på listan teckna sig för allt
hvad han ägde och hade, men då han befarade, att detta
kunde tydas som ett tecken till högmod, tecknade han icke
mer än de öfriga.
Därmed var sammanträdet slut, och när Pëter
återkommit hem, föreföll det honom som om han hade
kommit tillbaka från en årslång resa och därunder fullständigt
förändrat lefnads- och tänkesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
