Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde delen - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- — "288 —
Sedan han helsat på sina närmare bekanta, slog han
sig ned bredvid den vackra Helena Besuchov, hvarest man
anvisade honom plats, och satt en stund tyst och hörde på
det allmänna samtalet. Fröken Scherer ledde det om en
stund på den preussiska arméns tapperhet och antydde, att
furst Boris Drubezkoi bäst var i tillfälle att berätta närmare
därom. Boris efterkom uppmaningen och berättade helt
lugnt och på den bästa franska några bland de
intressantaste småhistorierna från preussiska hofvet och hären, utan
att ens en enda gång framhålla sin egen mening. Alla
närvarande visade det lifligaste intresse för hans
meddelanden, men mer än alla de andra tycktes den vackra Helena
vara förtjust i hans berättelser, så att hon upprepade gånger
afbröt honom och med ett vänligt leende, hvarvid deras
blickar möttes, bad om allehanda upplysningar, och när han
tystnade, vände hon sig till honom och bad honom helsa
på hoè henne. Hon framställde sin inbjudning i en ton,
som om hon hade något af vikt att meddela honom och
det därför var alldeles nödvändigt att han kom.
»Alltså om tisdag klockan åtta eller nio. Ni bereder
mig ett mycket stort nöje om ni kommer.» ■
Boris lofvade att samvetsgrant hålla ord. Han ämnade
tillägga något, när värdinnan påkallade hans uppmärksamhet
och hviskade till honom:
»Ni känner ju hennes man?» Och med en sorgsen
blick på Helena tillade hon: »O, hon är den olyckligaste,
mest förtjusande lilla fru! Tala inte om honom med henne!
Käre furste, gör inte det! Det vore ju så grymt! >
Boris och fröken Scherer återvände till de andra, bland
hvilka nu furst Hippolyt förde ordet. Sträckande sig framåt
från stolen ropade han: »Le roi de Prusse/» och skrattade
högt. Alla sågo på honom förvånade. Han upprepade
utropet, i det han rätade upp sig. Fröken Scherer väntade
ett ögonblick, men när hon såg, att Hippolyt icke ämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
