- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
294

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde delen - 7 - 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- * 04 -

folk och proviant kommit därifrån. Far genast dit och säg
honom, att det skall kosta hans hufvud, om inte allt är på
ort och ställe inom en vecka.

Just nu kommer ett bref från Peter. Han skrifver:
’Allt om Eylau sant’. Ja, där ser man, huru det går, om
inte folk blandar sig i, som det inte angår; då slår till och
med en tysk Bonaparte. Uträtta nu allt riktigt och gif dig
genast i väg till Chortschevo.»

Furst Andrei suckade och öppnade ett annat bref; det
var från Bilibin och var mycket långt. Utan att läsa det,
lade han åter ihop det, tog därpå sin faders bref och läste
om det igen.

»Nej, nej, så länge min gosse inte är bättre, far jag
icke», tänkte furst Andrei. Han gick till dörren till
barnkammaren och såg in i rummet. Där stod prinsessan Maria
vid den lilla bädden och vaggade försiktigt den lille
Nikolai.

»Huru var det min fader skref?» tänkte furst Andrei,
i det han gick tillbaka från dörren. »De våra hafva segrat,
och det just då jag icke var med. Ja, han har rätt: alla
förhåna mig. Nå, må det så vara! Men hvad skrifver
månne Bilibin?»

Han öppnade det på franska skrifna brefvet och läste
det, men utan att fatta hvad han läste, samt började så
om det igen, endast för att för en stund bli kvitt sina
obehagliga tankar.

8.

Bilibin var en diplomatisk agent vid härens högkvarter,
och om han också skref på franska, var det dock med äkta
ryskt själfförhånande han beskref hela fälttåget. Han skref,
att hans plikt som diplomat att iakttaga tystlåtenhet var
honom vidrig, men att han kände sig lycklig af att veta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free