- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
326

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde delen - 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 326 —

Och Dénissov slog handen i bordet, så att glasen klingade.
»Jo, du, han söm tyckte så mycket om min börs med
guldmynten i — Teljanin! . . . ’Jaså, det är du, som låter oss
dö af hunger!’ och — svapp, svapp, hade han sig ett par
slag för truten, så han snurrade rundt omkring. Jag hade
tagit lifvet af den uslingen, om man inte hade ryckt honom
från mig!»

»Seså, skrik då inte så! Lugna dig!» sade Rostov.
»O, nu börjar det blöda igen! Vänta litet — förbandet
måste dras till bättre.»

Armen blef omskött, och Denissov lade sig att sofva,
och vaknade morgonen därpå glad och lugn.

Men på middagen trädde en adjutant med allvarsam
min in i deras jordkula och räckte Denissov en skrifvelse,
hvarjämte han antydde, att affären kunde sluta rätt illa för
honom, då saken anhängiggjorts vid krigsrätt. Man hade
nämligen framställt förhållandet så, att Denissov med våld
hade bemäktigat sig en provianttransport, därpå, utan att
vara kallad, i berusadt tillstånd infunnit sig hos
öfverintendenten, kallat honom en spetsbof och hotat honom med hugg
och slag, samt slutligen rusat in på kansliet och
genom-pryglat två àf embetsmännen. På Rostovs frågor svarade
Denissov, att det nog icke var förutan att det hade sin
riktighet med allt detta, men att allt ju vore egentligen bara
bagateller, hvarför han icke vore det ringaste rädd; och om
de där uslingarne vågade anklaga honom, så skulle han ge
dém ett svar, som de skulle komma att minnas.

Så lätt Denissov än tycktes söka att taga hela denna
sak, märkte Rostov ändå, att han icke kände sig säker på
utgången. Förhör egde en tid bortåt dagligen rum, och
slutligen öfverlemnades befälet öfver skvadronen tills vidare
åt en annan officer, och Denissov fick order att inställa sig
vid divisionsstaben för att stå till ansvar för denna plundring
och för otillbörligt beteende mot intendenturens tjänstemän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free