- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
369

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 7 - 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 3^9 —

icke finge hänge sig åt denna känsla, emedan ett giftermål
med henne —en flicka nästan utan förmögenhet — skulle
ruinera hans framtidsutsikter, och emedan det vore ovärdigt
att utan tanke på en varaktig förbindelse återknyta de forna
banden. Han beslöt därför att undvika Natalia, men det
oaktadt kom han om några dagar åter till Rostovs, och
sedan blefvo besöken allt tätare, och till sist tillbragte han
hela dagar hos dem.

Han intalade sig själf, att det var nödvändigt att hafva
en uppgörelse med Natalia och därvid säga henne, att allt
det gamla måste vara glömdt, att hon icke kunde blifva
hans hustru, att han icke hade någon förmögenhet och att
hennes föräldrar aldrig skulle gifva sitt bifall till en förening
mellan dem, men han kom sig aldrig för med att göra det.
Tvärtom kände han sig dag för dag allt fastare insnärjd i
de gamla banden. Och grefvinnan och Sonja tyckte sig
se, att äfven Natalia var lika mycket fäst vid honom som
förr. Hon sjöng sina älsklingssånger för honom, visade
honom sitt album, uppmanade honom att skrifva något i det
och tillät honom icke att påminna om flydda tider,
hvarigenom hon ju tydligt tycktes gifva till känna, huru skönt
hon fann det närvarande. Han befann sig som i ett rus,
när han lemnade henne om aftnarne, utan att ha sagt ett
ord af hvad han föresatt sig att säga och utan att veta
hvad han gjorde, hvarför han besökte dem och huru detta
skulle sluta. Han visade sig under denna tid mera sällan
hos Helena och fick nästan dagligen små biljetter från henne,
fulla af företøåelser, men ändå återvände han dag för dag
till Natascha.

8.

En kväll kom Natalia som vanligt i nattröja och
tofflor in till sin mor. Grefvinnan höll just på att göra sin
aftonbön. »Kanhända denna säng blir min dödsbädd»,

Krig och fred. 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free