- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
393

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wi 393 —

talias, närhet. Natascha strålade af lycka, men hon hade
på samma gång en förkänsla af, att hon stod inför något
allvarsamt, och detsamma kände hela huset. Hvarje gång
Andrei talade med Natalia, betraktade grefvinnan honom med
en orolig, nästan sorgset allvarlig blick, och så snart han
såg tillbaka på henne, började hon förlägen ett intetsägande
samtal. Sonja å sin sida var lika rädd för att lemna Natalia
ensam med fursten som att störa dem med sin närvaro.
Natalia var än hvit, än röd, om hon några minuter befann
sig mellan fyra ögon med honom. Hon förvånades öfver
hans blyghet, ty hon anade, att han hade något, att säga
henne, men icke kom sig för därmed.

Då furst Andrei hade gått på kvällen, gick grefvinnan
till Natascha och frågade sakta:

»Nåå, mitt barn?»

»För Guds skull, fråga mig inte om någonting nu,
mamma — jag kan ingenting säga.»

Men icke desto mindre låg Natalia samma kväll orolig
och uppskrämd i sin moders säng och talade om för henne
allt hvad han hade sagt: han hade varit mycket älskvärd
och artig, berättat att han ämnade göra en resa till utlandet,
frågat, hvarest de skulle tillbringa sommaren och om Boris.

»Jag har aldrig förr känt någonting liknande det jag
känner nu . . . jag är rädd för honom. Hvad kan det
betyda? Betyder det att han är den rätte? . . . Sofver mamma?»

»Nej, kära barn . .. jag är rädd själf», svarade modern.
»Men gå nu och lägg dig och sof!»

»Sofva, jag! Huru kan mamma tro, att jag skulle
kunna sofva nu? O, mamma, mamma, så besynnerligt det
käns!» fortfor hon, skrämd af den första kärlekens mystiska
makt inom henne. »Hvem skulle ha kunnat ana något sådant!»

Det föreföll Natalia nu, som om hon hade blifvit kär
i furst Andrei redan då hon såg honom första gången på
Qtradno,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free