- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
422

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette delen - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wi 422 —

3.

Vintern började infinna sig. Den af höstregnen
genomblötta marken hårdnade för morgonfrosten, de med höstsäd
besådda fälten stucko genom sin lifligare grönska bjärt af
från de gula stubbåkrarne, på hvilka ännu här och hvar
får och annan boskap gingo omkring, betande ett grönt strå.
Haren höll på att få sin vinterpels, de unga räfvarne voro
färdiga att lemna den lya, hvari de födts, och vargungarne
voro redan så stora som hundar. Den bästa jakttiden var
alltså inne. Hundarne på Otradno befunno sig också i
bästa skick; ännu tre dagars hvila bara, och sedan §kulle
jakten börja. , - * HHBj

Så ingick den 15 september. Hundarne hade fått
hvila sig hela dagen. Det var ytterst halt ute och bitande
kallt; på aftonen aftog dock kölden efter hand, det blef
allt mer och mer mildt i luften, hvarför Rostov hade de
bästa förhoppningar. När han vaknade morgonen därpå
och tog reda på väder och vind, fann han verkligen också,
att en bättre dag för jakt kunde man knappast önska sig.
Det grå himlahvalfvet tycktes efter hand upplösas, smälta
och sänka sig ned till jotden och icke en vindfläkt rörde
sig. På de aflöfvade grenarne i trädgården hängde
fuktigheten i droppar och föll ned på de vissnade löfven.

När Rostov kom ut på trappan, sprang den svartfläckiga
tiken Milka genast upp, så fort hon varsnade honom, sträckte
på sig och hoppade därpå med en sats upp mot honom
och slickade honom i ansiktet. Strax därpå kom en annan
hund, som med ett väldigt skutt hoppade från en tom
blomsterrabatt upp på trappan och viftande med svansen gned
sig mot Nikolais ben.

»Hoiho, hoiho!» ljöd då plötsligt detta oefterhärmliga
jägarerop, gående från den djupaste bas till den gällaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free