- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
441

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette delen - 7 - 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honung, mjöd, äpplen, flere olika slags nötter, sylter, skinka
samt stekta höns och ankor.

»Behagar min nådiga grefvinna taga för sig!» sade
hushållerskan och räckte Natalia än det ena, än det andra.
Natascha smakade också på allt, och tyckte sig aldrig hafva
ätit något så godt och välsmakande.

Rostov tog sig först tillsammans med farbror ett litet
glas likör, och nu föll åter samtalet på dagens jakt. Natascha
hade beredt sig plats på divanen jämte Petja och Bugoi och
satt och hörde på herrarne med spänd uppmärksamhet. Ett
par gånger försökte hon väcka Petja, för att denne också
skulle få del af välfägnaden, men hvarje försök i den vägen
misslyckades. Natascha fann sig så utomordentligt väl här,
att hon riktigt var rädd för, att vagnen skulle komma för
tidigt. Då samtalet en gång afstannat, såsom det plägar
ske, när för hvarandra obekanta personer första gången äro
tillsammans, afbröts tystnaden genom att farbror, som om
han hade anat sina unga gästers tankar, sade:

»Ja, så här lefver jag . . . och när jag en gång är
död . . . klappadt och klart, marsch!»

Den gamle herrns ansikte fick ett eget uttryck medan
han talade. Han stod i rop att vara en originel
hedersman, hade anbud på en hel mängd olika äreställen, men
ville icke veta af statens tjänst och lefde vanligen bara för
jakten eller låg han och mediterade i sin förvildade trädgård.
»Hvarför går ni inte in i krigstjänst?» frågade Nikolai.
»O, jag har varit soldat — men nu duger jag inte
till det längre. Förstår mig inte på det. Det är er sak.
Jakten — det är någonting annat, det. Öppna dörren där
borta! Hvarför är den stängd?»

Man hörde tysta steg och en osynlig hand öppnade
dörren. I detsamma hördes tonerna af en balalajka*, spelad
af verklig mästarehand. Natascha hade redan länge suttit

* Ett slags zittra med tre strängar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free