- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
495

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - 14

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 495 —.

»Ser du nu, Sonja, hvad du pratade för dumheter! I
dag har jag frågat honom om allt.»

»Nåå — hvad svarade han? O, hvad jag är glad, att
du icke längre är ond på mig! Men säg mig nu också
hela sanningen!»

»Ack, Sonja, om du bara kände honom så väl, som
jag känner honom!. Han sade . . . han frågade, om jag
var förlofvad med Bolkonski, och han blef så lycklig, när
han hörde, att min förbindelse med furst Andrei var helt
och hållet beroende af min egen vilja.»

»Men, Natalia! Du har väl inte gjort någonting,
som . ...du har väl inte slagit upp med furst Andrei?»
frågade Sonja.

»Kanhända ändå. J Kanske är det slut mellan oss.
Hvarför har du så dåliga tankar om mig?»

»Jag tänker alls ingenting. Jag förstår bara icke ...»

»Vänta bara, Sonja . . . du skall snart förstå allt. Du
skall en dag lära känna honom. Tänk intill dess inte illa
vare sig om honom eller om mig.»

»Jag tänker inte illa om någon, men jag älskar dig,
och jag är rädd, att du . ...»

»Men hvad ondt har jag då gjort?»

»Natascha!» sade Sonja i en allvarlig och bestämd, men
på samma gång innerlig ton, »du har bedt mig att icke
talà med dig om det här ämnet, och jag har också icke
sagt något — det var du själf, som började igen, och
därför kan jag säga dig, att jag icke tror på honom l Hvarför
allt detta hemlighetsmakeri?»

»Kommer du med det nu igen!» afbröt henne Natalia.

»Ja, jag är bekymrad på dina vägnar.»

»Hvarför, det?»

»Jag är rädd, att.du går och gör dig olycklig», sade
Sonja med fast röst, men hon blef genast själf rädd för
hvad hon sagt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free