- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
517

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - 19 - 20

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 517 —.

»Hvad för slag?» frågade Peter hånfullt. »Begär ni
kanske upprättelse?»

»Åtminstone att ni tar tillbaka edra ord, såvida ni
vill att jag skall göra hvad ni önskar.»

»Mycket bra!» sade Peter. »Jag tar dem tillbaka och
ber er till och med om ursäkt! Och om ni skulle behöfva
penningar till resan ...» Anatols mun drog sig genast till
ett belåtet leende. Detta inställsamma, fala leende, som
Peter så väl kände till hos sin hustru, kom vreden att åter
svalla upp inom honom.

»Gemena, hjärtlösa varelser!» stötte han fram och
lemnade rummet.

Dagen därpå reste Anatol tillbaka till Petersburg.

20.

Peter begaf sig genast tillbaka till fru Afrossimov för
att underrätta henne om, att hennes önskan, att Anatol
måtte lemna Moskva redan var uppfylld. Han fann här
hela huset försänkt i sorg och oro. Natalia hade svårt
insjuknat, och i hemlighet meddelade honom fru Afrossimov,
att Natalia hade velat förgifta sig, när hon fick veta, att
Anatol. redan hade en hustru. Hon hade också tagit in
något af giftet |J arsenik —, men så hade hon bäfvat
tillbaka för sin afsikt, väckt Sonja och erkänt för henne, hvad
hon hade gjort. Läkare hade genast tillkallats, och genom
hans kraftiga ingripande hade väl giftet genast aflägsnats ur
henne, men hon var nu så medtagen, att det icke var att
tänka på att återvända till Otradno, och därför hade man
skrifvit och bedt grefvinnan, hennes mor, komma till Moskva.

Peter stannade under sådana förhållanden naturligtvis
icke länge kvar. Han skymtade ett par gånger gamle
grefven, som tycktes vara alldeles utom sig af oro, samt den
förgråtna Sonja, men talade icke med någon af dem.
Natalia träffade han naturligtvis icke. Han begaf sig till klub-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free