Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 229 —.
Peter, som endast med möda kunde hålla tillbaka sina
tårar, störtade ut i tamburen, och då han icke i sin
upprörda sinnesstämning var i stånd att hitta armhålen på
pelsen, hängde han denna kring axlarna och kastade sig
upp i släden.
»Hvart skall jag köra?» frågade kusken.
»Ja, hvart . . . hvart kan jag fara nu?» frågade sig
Peter i tankarne. Till klubben eller till . . . ?» Nej, allt
annat föreföll honom nu så erbarmligt eländigt i jämförelse
med de känslor, som stormade inom hans bröst, och den
milda, ljufva blick, som hon till sist genom tårarne hade
skänkt honom.
»Hem! Kör hem!» ropade han åt kusken.
Ehuru det var bistert kallt, kastade han upp pelsen
och kände med välbehag kölden svalka det brännheta’
blodet, som vildt jagade genom hans ådror. Öfver de dunkla
gatorna och de mörka taken utbredde sig den klara,
stjärn-strödda himmelen. Han blickade upp till den höga, evigt
stilla, lugna rymden, och glömde allt jordens elände och
alla dess kval. Hans själ längtade efter något högre, något
som låge närmare alla dessa myriader stjärnor. Då han
for öfver det stora Arbotska torget, vidgades synkretsen
uppåt, och nästan midt på den del af himlen, söm låg
öppen för hans blickar, syntes en klart glänsande himlakropp
med en lång svans efter sig. Det var 1812 års beryktade
komet, som af den då lefvande generationen allmänt ansågs
bebåda alla möjliga olyckor, om icke till och med rent af
världens ände. Men hos Peter väckte den ingen vidskeplig
fruktan. Tvärtom betraktade hans fuktiga ögon med
hänryckt beundran denna strålande himlakropp, som under det
den med ofattlig hastighet genomilade den omätliga rymden
tycktes med sin uppåt riktade svans likna en mot denna
del af jorden riktad pil, som i glansen af sitt hvita ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
