- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
647

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under det han skyndsamt begaf sig till värdshuset. Det
tryckta papper, som guvernören lemnat honom, hade följande
lydelse:

»Jag försäkrar er, att ännu icke den ringaste fara hotar
staden Smolensk, och det är också osannolikt, att den kommer
i fara. Jag marscherar från den ena sidan, furst Bagration
från den andra för att förena våra krafter i närheten af
Smolensk, hvilket torde komma att inträffa den 22 i denna
månad, och skola båda härarne sedan med förenade krafter
i de åt dem anförtrodda guvernementen skydda sina
medborgare, tills deras ansträngningar hafva tillbakaslagit
fäderneslandets fiender eller våra tappra soldater stupat till sista
man. Ni ser af detta, att ni är fullkomligt berättigad att
lugna invånarne i Smolensk, ty den, som står under två så
tappra härars skydd, kan vara försäkrad om deras seger.»
(Barclay de Tollys skrifvelse till guvernören i Smolensk baron
Aschu, 1812.)

Under tiden strömmade folket oroligt af och an på
gatorna. Tungt lastade forvagnar kommo ut ur husportarne
och togo vägen mot stadsportarne. Hos Theraponts grannar
stodo äfven fullpackade vagnar färdiga, och vid afskedet
gräto kvinnorna under ett aldrig tröttnande ordsvall. En
gårdvar sprang och hoppade under idkeligt skällande framför
de förspända hästarne.

Med hastiga steg gick Alpatitsch in på gården och gick
direkte till stallet, där hans hästar stodo. Kusken sof, men
Alpatitsch väckte honom och befallde honom att spänna
för samt gick därpå in i huset. I värdens rum hördes
skrikande barn, gråtande kvinnor och Theraponts vredgade röst.
Köksan sprang som en skrämd höna fram och tillbaka i
förstugan.

»Han har nästan slagit ihjäl frun!» skrek hon.

»Hvarför?» frågade Alpatitsch.

»Alla andra skynda sig bort härifrån, men hon måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free