Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• — 699 —
men jag känner er, jag. .. jag skall flå er lefvande
allesammans . . f|
Som om han varit rädd att i förtid öda bort sin vrede,
släppte han Alpatitsch och gick med hastiga steg vidare.
Alpatitsch kände sig kränkt, men han följde ändå Rostov
och gaf honom under vägen ytterligare upplysningar. Han
anmärkte, att bönderna voro uppretade och att det nu icke
vore välbetänkt att göra dem motstånd utan att tillkalla
militär, och han hemställde därför, huruvida det icke vore
bäst att först skicka efter soldaterna.
»Ah prat! Jag skall minsann lära dem jag, hvad det
vill säga att tredskas!» stötte Rostov fram i blindt raseri.
Utan att vidare betänka hvad han gjorde, gick han med
hastiga och fasta steg rakt fram till bondhopen, och ju
närmare han kom, desto mer kände sig Alpatitsch öfvertygad,
att hans beslutsamhet och raskhet kanske ändå skulle ställa
allt till rätta. Bland bönderna hade också redan mer än en
börjat att vackla i sin halstarrighet, under det Rostov talade
med prinsessan. Ryttarne voro verkligen ryssar, sade de,
och de skulle icke tillåta, att man kvarhöllè prinsessan med
våld. Äfven Dron var af denna åsikt och uttalade den
högt, men han anfölls genast af Karp och hans anhängare.
»Huru många år har du utsugit kommunen?» frågade
Karp. »Det är lätt för dig att prata ... du har gräft ned
någonstans en kruka med penningar, och den tar du med
dig och ger dig i väg. . . Hvad bryr du dig om, om man
plundrar våra hus?»
\ 1" veta», skrek en annan, »att man har befallt, att
vi icke få lämna våra byar och inte få föra bort någonting. . .
inte ett enda sädeskorn! Och nu vill hon där borta ändå
fara sin väg!»
»Det var din sons tur att bli soldat, men det behagade
dig icke, och då tog man min Ivan i stället», ropade ilsket
en liten gubbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
