Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 7*7 —
»Ja, ja», sade Julia otåligt, »man kan alltså inte få
tala längre . . . det är för obehagligt!»
»Hvad är det hela Moskva talar om?» frågade Peteri
kort ton och reste sig.
■ »A, ni vet det nog, grefve, ni vet det nog.»
»Nej, jag vet ingenting.»
»Men jag erinrar mig mycket väl, att ni stod på
synnerligen god fot med Natalia, under det jag alltid
föredrog Vera.»
»Nej, min fru», svarade Peter i samma uppbrakta ton,
»jag har aldrig öfvertagit rolen af grefvinnan Rostovs
riddare, och jag har icke träffat henne på öfver en månad.»
»Den som försvarar sig, anklagar sig», genmälde Julia
leende och hötte åt honom med charpihögen. Men hon
skyndade sig att gifva sämtalet en annan riktning genom
att omtala en nyhet.
»Kan ni gissa, hvem jag träffade i går? — Den stackars
Maria Bolkonski. Ni vet väl, att hon har förlorat sin far.»
»Är det möjligt? Hvarest bor hon? Jag skulle så
gerna vilja träffa henne», sade Peter.
»Jag var tillsammans med henne i går afton. Hon
far i dag eller i morgon bittida ut till deras gods här i
närheten och tar med sig sin lilla brorsson.»
»Huru befinner hon sig?»
»Åhjo . . . hon är sorgsen, förstås. Men kan ni gissa,
hvem som har räddat henne? Det är en riktig roman!. . .
Jo, Nikolai Rostov. Man hade omringat henne, hon sväfvade
i fara att bli dödad af upprorsmakare, men då kom han
och räddade henne. Jag är öfvertygad», tillade Julia på
franska, »att hon är en smula förälskad i den unge mannen.»
»Plikt, plikt, plikt!» ropade man på alla håll.
»Ja, huru heter det på ryska då?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
