Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 7*1 -
hade alldeles nyss trädt fram ur ett moln, som hittills hade
dolt henne. En adjutant åtföljd af en kosack red förbi på
bygatan; han ropade hastigt till Peter, utan att hejda hästen-;
»Skynda er, grefve! Det är hög tid.»
Peter gick utefter gatan och befallde, att man skullè
leda hans häst efter honom. Snart hade han kommit fram
till den kulle, från hvilken han föregående dag hade tagit
en öfverblick öfver slagfältet. Högst uppe på kullen stod
Kutusov, omgifven af sin stab. Öfverbefälhafvaren höll sin
kikare riktad på stora landsvägen.
Peter klättrade uppför kullen och blef slagen af häpnad
öfver det skådespel, som här utbredde sig för hans blickar.
Det var samma landskap, som han föregående dag med
beundran hade öfverskådat, men nu var det betäckt af
väldiga truppmassor och krutrök, och solens snedt fallande:
strå-ilar belyste med sitt rosenfärgade ljus den ena sidan af
rökmolnen. De stora skogar, som rundtom stängde synkretsen,
tycktes vara murar byggda af någon glänsande gröngul sten,
och landsvägen till Smolensk var ett enda sammanhängande
svart band af trupper. Öfverallt hvart ögat än blickade såg
man icke annat än soldater. Det var ett lifligt och i hög
grad tilltalande skådespel, men hvad som dock främst af allt
tilldrog sig Peters uppmärksamhet var utsikten öfver den
närmast belägna delen af slagfältet med Borodino och den
synliga delen af Kolotschas floddal.
Öfver floden och byn låg ett tätt dimhölje, som efter
hand refs isär och upplöstes genom solstrålarnes inverkan;
denna strid mellan dimman och solen gaf genom de
vexlande färgeffekterna ett synnerligen tjusande behag åt
landskapet. I dalen, på höjderna, i skogarna, på fälten, öfverallt
dånade kanonskott, än ett och ett, än samtidigt flere på en
gång, och för hvarje skott slungades ett rökmoln ut, som
antog de mest fantastiska former och en mängd olika
färgnyanser; egendomligt nog var det just dessa rökmoln och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
