- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
769

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 27

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 769 —

/

»Hallå, edra räfvar!» skrattade en annan, pekande på
några landtvärnssoldater, som kommo för att hämta de sårade.

»Hvad tycker ni om den här tobaken?» skrek en annan.

»Ar gröten för varm för er?» ropade en tredje.

»Hu, då, så’na likgamar?» utbrast en fjärde med en
låtsad rysning.

»Där var det en igen, som fick sig ett nyp så han
stöp!» hördes en femte säga.

Peter märkte, att för hvar kula, som slog ned inom
skansen, och för hvar och en som blef sårad eller dödad,
den allmänna munterheten tilltog. Det var, som om de
velat slunga en trotsig utmaning mot det oväder, som nu
allt mera närmade sig, och Peter kände att äfven han efter
hand greps af samma vilda upphetsning och stridslust.

Klockan var ungefär tio, då den skyttelinie af
infanterister drog sig tillbaka, som hade varit dragen framför skansen
bland busksnåren och på stränderna af den lilla floden
Ka-menka; man såg, huru de sprungo af alla krafter och huru
några af dem på sina hoplagda gevär buro sårade kamrater.

Kort efteråt kom en general upp till skansen, sade
några ord till öfversten, gaf Peter en vresig blick och red
åter sin väg, efter att hafva gifvit fotsoldaterna befallning
ätt lägga sig ned på marken för att vara mindre utsatta för
de fiendtliga skotten.

Efter ytterligare några minuter hördes en trumhvirfvel
från infanteriet, som stod till höger om skansen; truppen
satte sig i rörelse, och ryckte fram mot fienden. Peter kom
härvid att lägga märke till en ung officer som med värjan
i handen gick baklänges framför truppen och därunder såg
sig oroligt omkring, som om han varit rädd, att hans gossar
ej skulle följa honom. Snart hade dock alla försvunnit i
den täta röken, men man hörde ur rökmolnen skrik och
rop och en ytterst liflig gevärseld. Endast några få
ögon-Krig och /red, 49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free