Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Si7■ —
»Vi- hafva sökt herr grefven öfverallt», sade denne.
»Grefve Rostoptschin önskar nödvändigt tala med er och ber
er genast fara till honom för en viktig angelägenhet.»
Utan att först fara hem tog Peter en droska och begaf
sig genast till generalguvernören.
Grefve Rostoptschins väntrum var fullt af ämbetsmän,
som hade infunnit sig på hans tillsägelse eller väntade på
order. Peter lät sina trötta ögon gå från den ena till den
andra af dessa många gamla och unga, högre och lägre
ämbetsmän, som alla syntes vara missbelåtna och oroliga.
En liten gubbe med stort snöhvitt skägg ådrog sig
Peters uppmärksamhet. Han frågade en adjutant hvem
han var.
»Den där? det är värdshusvärden Vereschtschagin. Ni
har kanske hört historien om proklamationen?»
»Ah, är det där Vereschtschagin?» sade Peter.
»Nej, det är icke han, som skrifvit proklamationen,
utan sonen», sade adjutanten. »Den unge mannen sitter
i fängelse, och det kommer sannolikt att gå illa för honom.
Ser ni, det är en mycket invecklad historia. Det kom
nämligen ut för några månader sedan en proklamation, som fick
ganska stor spridning, och generalguvernören lät genast
anställa undersökningar för att få fatt på författaren. Han
gaf uppdraget år Gabriel Ivanovitch, och denne frågade nu
hvar och en, som haft proklamationen i sin hand, af
hvilken han hade fått den. ’Från den och den’, svarade man,
och så sprang han genast till den uppgifna personen och
letade sig därigenom fram till unge Vereschtschagin, som är
en enfaldig köpman. Till honom ställer han samma fråga:
’Af hvem har ni fått proklamationen?" Vi visste mycket
väl, att han icke kunde hafva fått den från någon annan
än postdirektören, och det var lätt att se, att de voro i
hemligt förstånd med hvarandra. Men Vereschtschagin
svarade: ’Jag har icke fått den af någon, jag har skrifvit den
Krig och fred. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
