- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
824

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

824 -

nen, ingen visste hvarthän, grefvinnan hade fått
hufvudvärk af allt buller och larm och låg på en soffa i en
salong med ett ättikomslag på pannan. I matsalen var
Sonja sysselsatt med att öfvervaka inpackandet af glas och
porslin, och Natascha satt på golfvet inne i sitt rum midt
ibland en massa kläder, skärp och band. Hon höll i handen
en gammalmodig balklädning, från hvilken hon icke kunde
slita ögonen; det var den hon burit på sin första bal i
Petersburg.

Hon skämdes öfver, att hon ingenting gjorde då alla
andra voro så upptagna, och denna morgon hade hon flera
gånger försökt att hjälpa till. Men det tråkade ut henne,
hon kastade allt ifrån sig igen och gick in på sitt rum för
att inpacka sina egna saker. En stund fann hon nöje i
att dela ut sina gamla kläder åt kammarjungfrurna, men
när hennes öfriga kläder skulle inpackas, fann hon det
tråkigt.

»Dunjascha», sade hon, »du lägger nog ned allt
ordentligt åt mig, lilla du ,— inte sannt?»

Dunjascha lofvade att göra allt, och Natalia slog sig
åter ned på golfvet med sin gamla balklädning, och hennes
tankar upptogos snart af helt annat, än det, som tilldrog
sig omkring henne.

Då skrämdes hon plötsligt upp ur sina tankar genom
ett ovanligt buller ute på gatan; det var ett oerhördt långt
tåg af vagnar med sårade, som hade stannat utanför deras
hus. Tjänstflickorna och betjänterna, kockar, kuskar och
stalldrängar skyndade ut till porten för att se på de sårade,
och äfven Natalia kastade öfver hufvudet en hvit näsduk,
som hon höll fast i båda hörnen, och skyndade ned på
gatan. Den gamla hushållerskan Mavra skilde sig från den
på gården stående hopen och gick fram till en af vagnarna
samt inlät sig i samspråk med en ung blek officer, som
låg på den. Natalia närmade sig till dem och lyssnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0828.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free