- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
836

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- B36 -

befallningen att lossa af vagnarna; men så kom grefven
och upprepade, att det var grefvinnans vilja, att man skulle
öfverlemna alla vagnarna åt de sårade och ställa in sakerna
i magasinsbyggnaden. Litet hvar kände sig nu lika
öfvertygad om omöjligheten af att kvarlemna de sårade, som
man nyss förut varit om nödvändigheten att taga med sakerna.
De sårade kommo stapplande, ledda eller burna ut ur sina
rum och trängdes med bleka, men glada ansikten omkring
vagnarna. Äfven till de angränsande husen spred sig ryktet,
att det fanns fordon hos Rostovs, och det kom sårade äfven
därifrån in på gården. Många af dem bådo, att man icke
skulle lassa af sakerna, utan blott låta dem sitta uppe på
lassen, men sedan man en gång hade börjat att lasta af
sakerna, var gärdet upprifvet. Det var ju alldeles likgiltigt,
om man lemnade kvar hälften eller allt. Gården var nu
öfverfull af lårar och kistor med porslin, byster, taflor och
speglar, som under den förflutna natten så omsorgsfullt hade
inpackats.

»Fyra till kunna ännu få plats», sade förvaltaren, »jag
afstår också mina vagnar, men huru skall det bli med dem,
som äro kvar?»

»Lassa ur den vagn, som innehåller min garderob»,
sade grefvinnan. »Dunjascha kan få sitta hos mig i min vagn.»

Hela tjänstepersonalen arbetade med ifver och lust, och
Natalia förnam en känsla af glädje och lycka, som hon på
länge icke hade känt.

»Hvarest ska vi sätta den här?» frågade några män,
som kommo släpande med en tung lår. »Vi måtte väl
åtminstone få behålla en för vagn.»

»Hvad är det i den?» frågadevNatalia.

»Herr grefvens böcker.»

»Låt den bli kvar! Vasilitsch får ta den om hand.»

Äfven resvagnarna voro nu så fulla af människor, att
man icke visste, hvar Petja skulle få någon plats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0840.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free