- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
871

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 22 - 23

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 87I -

ifrån honom pistolen. Äfven Peter gick ut och såg med
blandad medömkan och afsky på den halft förryckte gubben.

»Till vapen!» ropade Makar, »nej du, du låter bli att
rycka den af mig!»

»Käre herre, släpp den! jag ber herrn ...» sade
Gera-sim och försökte förmå den gamle att återvända in i huset.

»Hvad är du för en? Är du Bonaparte?» skrek Makar.

»Nu är ni inte snäll . . . kom nu in igen och lägg er
och hvila en stund!»

»Rör inte vid mig!» skrek han och hotade dem med
pistolen. »Till vapen!»

»Hugg i honom!», hviskade Gerasim till portvakten.
De fattade den gamle vid armarna och drogo honom in
genom . dörren. Från förstugan hörde man bullret då de
kämpade med hvarandra och den drucknes hesa rop.
Plötsligt hörde man en genomträngande kvinlig stämma från en
inre del af huset, och kokerskan kom springande ut i
förstugan.

»De äro här nu! . . . Åh, herre Gud, fyra stycken»,
skrek hon . . . »fyra till häst!»

Gerasim och portvakten släppte lös Makar, då man
började klappa på porten.

23.

Peter hade beslutit, att innan han utfört sitt
förehafvande, hvarken gifva till känna sitt namn eller förråda, att
han förstod franska; han stod i den halföppna dörren i
afsikt att genast aflägsna sig, så snart fransmännen hade
kommit in i huset, men en obetvinglig nyfikenhet höll
honom kvar.

De voro två. Den ene en högrest, ståtlig officer, den
andre, som såg ut att vara hans betjänt, en liten mager,
solbränd man med slö uppsyn. Officeren gick förut, stödd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0875.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free