- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
892

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 27

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pi|il 892 —

henne nog åt mig. Gå med du*, vände hon sig till en
tjänsteflicka, »och visa herrn huset.»

»Ja, visa mig ... jag . . . jag skall ...» sade Peter
och följde med snabba steg den före honom springande
flickan, hvilken förde honom till en gata, som redan stod i
brand. Då flickan kommit ett stycke in på gatan, tog hon
af till venster in på en tvärgata och gick därpå till höger
in i en portgång.

»Här är det, ser ni, där!» ropade flickan, skyndande
öfver gården, öppnade en liten dörr i planket och pekade
på ett litet hus, som nästan stod i full låga. Peter gick in
genom dörren i planket, men ryggade genast tillbaka för den
oerhörda hettan.

»O, o!» skrek flickan. »Tänk om Katrina redan har
brunnit upp.»

Peter sökte närma sig byggningen, men hettan var så
stark, att han måste göra en omväg förbi ett stort hus, på
hvilket ännu blott taket fattat eld, och som omsvärmades af
en hel massa fransmän. Dånet och braket af de
instörtande väggarna och taken, de sprakande och hväsande
lågorna, anblicken af de än täta och svarta, än ljusare
rökmolnen, som genomskuros af gnistor och väldiga röda tungor
af eld, den oerhörda hettan och den fasaväckande snabbhet,
med hvilken elden grep omkring sig, — allt detta försatte
Peter i den öfverretade stämning, som en eldsvåda hos
mången brukar framkamkalla.

»Hvad vill ni?» ropade en fransman till Peter.

»Det är ett barn i huset — har ni icke sett det?»
frågade Peter på franska.

Då hördes upp ifrån öfre våningen en. röst på samma
språk säga: »jag hörde nyss något som kved ute i
trädgården, kanske är det ungen, som han söker.»

»Hvarest är det?» ropade Peter.

»Ditåt!» skrek fransmannen. »Vänta, skall jag visa dig!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0896.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free