Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte delen - 6 - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pi|il 915 —
skulle han begå icke blott en dålig handling utan äfven
taga ett viktigare steg än någonsin förut i sitt lif. Ehuru
hans lefnadssätt till det yttre var detsamma som förut efter
hans första sammanträffande med prinsessan Maria, hade
dock alla tidigare nöjen för honom förlorat sitt behag, och
han tänkte blott på henne. Men han tänkte icke på henne
på samma sätt som på de flickor, hvilka han hittills hade
mött i sitt lif, och icke heller på samma sätt som han
ännu tänkte på och svärmade för Sonja. Föriit hade alltid
anblicken af en vacker flicka, hvilkens bekantskap han
gjort, frammanat för honom den leende taflan af ett
lyckligt familjelif, och dessa fantasier hade alltid beredt honom
stort nöje; men tanken på prinsessan Maria hade aldrig
förmågan att hos honom framkalla dylika bilder.
7.
Först i midten af september kom sorgeposten om
siktningen vid Borodino och den ännu sorgligare underrättelsen
om Moskvas brand till Voronesch. Prinsessan Maria hade
endast af tidningarna fått veta, att hennes broder var sårad,
och Nikolai hörde, att hon gjorde sig i ordning att begifva
sig till Honom. Genom underrättelsen om slaktningen och
Moskvas brand hade Rostov kommit i en stämning, som
gjorde att allt föreföll honom dystert och obehagligt, och
det var som om han själf hade anledning att blygas öfver
något. Allt hvad man sade föreföll honom tillgjordt, och
han kände, att han först när han återkomme till sitt
regemente skulle kunna reda alla stridiga känslor. Han
skyndade sig därför att afsluta sina inköp af hästar för att så
fort som möjligt kunna återvända till sitt regemente. I
den nervöst oroliga stämning, hvari han befann sig, for han
ofta och utan anledning ut i hårda ord mot sina
underlydande, hvilka icke kunde förstå hvad som kommit åt
deras annars så godlynte, glade och frikostige ryttmästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
