Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte delen - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—- ioo939 —
Åtföljd af en kosacklöjtnant och eri fänrik vid namn
Lovaiski kom Denissov ridande i spetsen för sin skara genom
de skogar, som sträckte sig utmed landsvägen. Han var
vid mycket dåligt lynne, dels emedan det regnade och dels
därför att han var hungrig, men framför allt därför, att
hvarken Dolochov eller Tichon hördes af. Framkommen
till ett ställe, där skogen var något glesare, såg han på
något afstånd två ryttare komma dem till mötes, en officer
och en kosack. Den förre var en yngling med rundlagdt
rödlett ansikte; han var alldeles genomvåt, och byxorna
hade hasat upp öfver knäna under den häftiga ridten.
»Från generalen!» sade han, räckande Denissov ett bref.
Då Denissov läst brefvet, utbrast han:
»Rostov! Petja! Hvarför talade du icke genast om,
att det var du?» Officeren var Petja Rostov.
»Ack om jag kunde få stanna hos er!» sade Petja,
sedan man hälsat på hvarandra.
»Om icke din general befallt dig att återvända genast,
kan du ju fä det», svarade Denissov.
Petjas fröjd kände inga gränser; han skulle ju fä del-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
