- Project Runeberg -  Krigsberedskap och folkanda /
10

(1917) [MARC] Author: Carl Rosenblad - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eremiten. Fredsrörelsens stora och ädla uppgift har i Sverige
ställt sig själf i falsk dager genom att vilja inleda
världsförbättringen med det egna landets afväpning. Den eviga
fredens betryggande är ett barmhärtighetsverk mot
mänskligheten, på hvilket ingen stormakt kan tillämpa »Charity
begins at home», än mindre lär det lämpa sig för oss.
Realiserandet af fredstankens idé, till en början genom reducering
af krigsrustningen, måste själffallet grunda sig på
mellanfolklig öfverenskommelse af stormakterna. Men när den
dagen randas är att märka, att tiden för de små staterna
att följa exemplet ej är inne förr, än grannarna hunnit
sänka sig till resp. länders egen relativa försvarskraft.
Det torde ur den synpunkten tyvärr ej för oss blifva
någon brådska med att »krafla oss fram mot afväpning»,
äfven om fredsslutet blir af än så lofvande innebörd för
mänsklighetens framtid; vi ha all anledning att ännu
fortsätta »kraflingen» i motsatt riktning. Det vore lifsfarligt
att åter försjunka i den så brutalt störda sekelsömnen.
Visdomsregeln att man skall med försiktighet välja
sällskap, när man sofver, gäller folken liksom den enskilde.
Skillnaden är emellertid den, att geografien hindrar folken
att välja; då återstår blott att hålla sig vaken. Den
kraftiga påminnelsen om sanningen häraf i början på förra
århundradet glömde svenskarna snart. Vår tid borde vara
mäktig att åter lyfta den öfver medvetandets tröskel, men
det är synbarligen förunderligt svårt — hopplöst vill man
ju ej tro eller uttala, när det gäller lif eller död.

Det har blifvit sagdt, att försvaret vinner allmänhetens
förtroende i samma mån det ställer sig i relation, ej i
motsats till det borgerliga samhället, samt att försvarets
rätta särställning inom samhället är den, att det är nationens
organiserande vilja och kraft att med vapen värja sig mot
fienden. Förvisso, sanningen häraf har aldrig från militärt
håll blifvit bestridd, utan tvärtom varit ett ledmotiv vid
befälets arbete. Men relation är ej identitet, i begreppet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:14:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/krigsbere/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free