Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I templet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUSLEGENDER
de stå opp och buga sig för barnet och hälsa det som
Judalandets konung. Det är underligt, att de inte märker hans
härlighet. Ett sådant barn har aldrig förr kommit inför deras
ögon.
Hon satt tyst en stund och betraktade barnet.
— Jag kan knappast förstå det, sade hon. Jag trodde, att
när han fick se dessa domare, som sitter i den Heliges hus
och sliter folkets tvister, och dessa lärare, som talar till sina
lärjungar, och dessa präster, som tjänar Herren, så skulle
han vakna opp och säga: "Det är här, bland dessa domare,
dessa lärare, dessa präster, som jag är född att leva."
— Vad skulle det vara för en lycka att sitta instängd
mellan dessa pelargångar? inföll mannen. Det är bättre för
honom att få vandra omkring på backar och berg runtom
Nasaret.
Modern suckade en smula.
— Han är så lycklig hemma hos oss, sade hon. Hur nöjd
är han inte, när han får följa fårherdarna på deras ensliga
vandringar, eller när han får gå ute på fälten och se
lantmännens arbete! Jag kan inte tro, att vi handlar orätt mot
honom, då vi söker att behålla honom för oss själva.
— Vi bespar honom endast det största lidande, sade
mannen.
De fortforo att tala samman på detta sätt, ända tills
barnet vaknade ur sin slummer.
— Se där, sade då modern, är du nu utvilad? Stå nu opp,
för det lider mot kvällen, och vi måste gå hem till
lägerplatsen.
De befunno sig i byggnadens avlägsnaste del, när de
började vandringen mot utgången.
Om några ögonblick hade de att genomvandra ett gammalt
valv, som hade stått kvar alltifrån den tid, då det första
gången restes ett tempel på denna plats, och där, stödd mot
en vägg, stod en gammal lur av koppar, ofantlig i längd och
tyngd, nästan som en pelare att sätta för munnen och
blåsa i. Den stod där bucklig och ärgig, full av damm och
spindelväv både innan och utan samt omgiven av en knappt
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
