Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I templet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 TEMPLET
kunde inte tänka på något annat. Den morgonen skulle de
resa hem. Föräldrarna hade mycket att ställa med, innan de
fingo tältet nedtaget och lastat på en stor kamel och innan
allt annat kom i ordning. De skulle inte fara ensamma,
utan i sällskap med många släktingar och grannar, och då
det var så mycket folk, som skulle resa, gick inpackningen
naturligtvis mycket långsamt.
Den lilla gossen hjälpte inte till med arbetet, utan mitt i
brådska och villervalla satt han stilla och tänkte på de tre
underfulla tingen.
Plötsligen föll det honom in, att han torde hinna att gå
till templet och se dem än en gång. Det var ännu mycket,
som skulle packas in. Han skulle nog hinna att komma
tillbaka från templet före avresan.
Han skyndade bort utan att för någon tala om vart han
ämnade sig. Han tyckte inte, att det behövdes. Han skulle
ju vara så snart tillbaka.
Det dröjde inte länge, förrän han nådde templet och kom
in i portiken, där de två svarta syskonpelarna voro
uppställda.
Så snart han fick se dem, började hans ögon lysa av
glädje. Han satte sig på golvet bredvid dem och stirrade
upp till dem. När han tänkte på att den, som kunde tränga
sig emellan dessa två pelare, var rättfärdig inför Gud och
aldrig hade begått en synd, tyckte han, att han aldrig hade
sett något, som var så underbart.
Han tänkte på hur härligt det skulle vara att kunna tränga
sig emellan de två pelarna, men de stodo så nära intill
varandra, att det var omöjligt ens att försöka. På så sätt
satt han orörlig framför pelarna i väl en timme, men det
visste han inte om. Han trodde, att han endast hade betraktat
dem under några ögonblick.
Men det hände sig, att i den präktiga portiken, där den
lilla gossen satt, voro domarna av det höga rådet
församlade för att hjälpa folk till rätta med deras tvister. Hela
portiken var full av människor, som klagade över råstenar,
som hade blivit flyttade, över får, som hade blivit bortförda
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
