- Project Runeberg -  Kristuslegender /
141

(1904) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljuslågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LJUSLÅGAN

raskt sitt beslut, kallade till sig en gammal väpnare och sade
till honom:

— Gör dig i ordning, Giovanni, för långresa! I morgon
ska du resa till Florens med denna heliga ljuslåga.

Men väpnaren sade ett tvärt nej till denna befallning.

— Detta är något, som jag inte vill åta mig, sade han.
Hur skulle det vara möjligt att rida till Florens med en
ljuslåga? Den skulle vara utsläckt, innan jag hade nått utom
lägret.

Raniero frågade den ene efter den andre bland sina män.
Han fick samma svar av dem alla. De tycktes knappast ta
hans befallning för allvar.

Det var givet, att de främmande riddare, som voro hans
gäster, skulle skratta allt högre och muntrare, alltsom det
visade sig, att ingen bland Ranieros män ville utföra hans
befallning.

Raniero råkade i allt större upphetsning. Till sist
förlorade han tålamodet och utropade:

— Denna ljuslåga ska ändock föras till Florens, och
eftersom ingen annan vill rida dit med den, ska jag själv
göra det.

— Tänk dig för, innan du lovar något sådant! sade en
riddare. Du rider ifrån ett furstendöme.

— Jag svär er, att jag ska föra den där ljuslågan till
Florens! ropade Raniero. Jag ska göra vad ingen annan har
velat åta sig.

Den gamla väpnaren försvarade sig.

— Herre, det är en annan sak för dig. Du kan ta med
dig ett stort följe, men mig ville du sända ensam.

Men Raniero var bragt utom sig och övervägde inte
sina ord.

— Jag ska också resa ensam, sade han.

Men härmed hade Raniero nått sitt mål. Alla i tältet hade
upphört att skratta. De sutto förskrämda och stirrade på
honom.

— Varför skrattar ni inte mer? frågade Raniero. Detta
företag kan väl inte vara annat än en barnlek för en tapper
man.

141

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:28:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kristleg/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free