Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ynglingen störtade upp. Med ett glädjeskri föll
han till faderns bröst. Deras tårar blandade sig
tillhopa. Det var en rörande "syn.
"Vi skola genast resa," yttrade den äldre
Kojskinen. "Redan denna natt begifva vi oss på väg till
hemmet, Yi skola skynda att uppsöka din mor, från
hvilken du snart måste skiljas. Kär föll din dom?"
"För tvenne dagar tillbaka."
"Då återstå för oss endast sex dagar att vara
tillsammans. Tvenne dygn erfordras till resan innan
vi uppnå hemmet. Återstå således blott fyra dagar,
som vi få vara tillhopa och bereda oss på
skilsmessan. Jag skall gifva befallning åt Svärd att köpa dig
en häst. Yi medtaga så liten packning som möjligt.
Ju fortare vi komma härifrån desto bättre."
På Kojskinens kallelse infann sig hans mångårige
trotjenare, dragonen Svärd. Kojskinen lemnade honom
penningar och det lyckades Svärd att få köpa en stark
och god häst. Förberedelserna till resan voro snart
fullbordade och strax efter midnatt lemnade Kojskinen,
hans son och dragonen Borgå samt togo vägen norr
hän i riktning mot Perno. Svärd, som i den
åtföljande ryttaren igenkände den unge Kojskinen låtsade
sig likväl vara i okunnighet om hvem han var. Den
redlige tjenaren insåg lätt, att något hade inträffat, som
gjorde ett igenkännande mindre behagligt. Han höll
sig derför på lämpligt afstånd ifrån sitt sällskap för
att låta far och son ostördt få samtala med hvarandra.
Redan klockan två på morgonen började det att
dagas. Yid denna tid hade de resande kommit in i
ett mera skogbeväxt landskap. Yägen var här så smal,
att den medgaf blott tvenne personer att rida i bredd
med hvarandra. Kojskinen betraktade sin son. Den
smärta och höga gestalten var densamma som fordom,
men ansigtet var blekt och bar spår af lidanden och
själsstrider. I pannan syntes tvenne djupa veck och
blicken ur de stora mörka, ögonen syntes dyster och
djupt allvarlig. Det fordom så leende och
ungdomsfriska ansigtet hade under fångenskapen helt och hållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
