Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANSIGTET I FÖNSTRET. 33
komme de från himlen och som man sår så får man
uppskära."
Ett vänligt: god natt, var det enda som presten
gaf till svar; han hade ej något annat att gifva.
Tidigt på morgonen voro alla Pulkis invånare i
rörelse. Kojskinen förmanade tjenarne till vaksamhet
och mod om fienden skulle göra en påhelsning.
"Kossackerna äro ena fega stackare," sade han, "och ni
kunna skrämma dem på flykten med blotta
ugnsqvasten eller en hötjufva. Yåra redbarheter har jag
undangömt så att intet finnes för dem att röfva. Guds
frid med dig hustru. Jag hoppas att ännu en gång få
återse hemmet om än med en eller annan blessyr.
Långa afsked ha aldrig varit min svaga sida. Farväl
och var vid godt mod. När man som jag i aderton
långa år suttit i ro och hvila är motion nyttig och ett
godt medel att blifva qvitt en mängd krämpor."
Han tryckte sin hustrus hand och svingade sig
med en ynglings lätthet upp i sadeln. Kyrkoherden
lofvade att ofta besöka Pulkis, tog ett hjertligt afsked
af sin värdinna och satte sig upp i sin släda,
hvarefter de resande lemnade gården. Den djupa snön,
hvilken på vägen hopat sig i ofantliga drifvor,
nödgade inom kort Kojskinen och Svärd att stiga af sina
hästar och leda dem genom drifvorna. Det var en
färd, som tog både menniskors och hästars hela
uthållighet och kraft i anspråk. Men Kojskinen syntes
hvarken trött eller nedslagen. Han skämtade Öfver
svårigheterna och när kyrkoherden allt emellanåt gjorde
en kullerbytta ur slädan och rullade omkring i
snödrifvorna skrattade veteranen med full hals i det han
skyndade att hjelpa sin vän åter in i slädan.
"Vi äro ej ensamme om den här färden, ty hela
vägen framför oss har jag sett spår efter en ryttare,
som vi måtte hafva före oss," yttrade Kojskinen. "Men
Svärd, skynda dig att hjelpa vår kyrkoherde åter till
rätta, medan jag drager bättre till sadelgjorden på min
häst. När vi hinna något längre fram blir vägen bre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
