Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med fångarne äro ännu ej anlände," svarade generalen.
"Låt officern komma in."
Minuten derefter syntes en gammal man inträda
i rummet och djupt buga sig för generalen, från hvars
mun hördes ett gladt utrop.
"Det är ju Kojskinen, min tappre vapenbroder
från så många ärorika strider, hvilket glädjande
återseende," yttrade Klercker i det han hjertligt
omfamnade veteranen. "Ofta bar jag talat om dig, du, den
tappraste bland de tappra, men att få återse dig det
vågade jag ej hoppas. Båda äro vi gamla och mogna
för skördemannens lie."
Vid Kojskinens namn hade Eanck skyndat att
vända bort ansigtet och intaga en sådan ställning, att
han vände ryggen åt de talande.
"Fäderneslandet är i fara och jag har skyndat
hit för att anmäla mig som frivillig och återfå min
gamla plats bland mina dragoner," svarade Kojskinen.
"Utan att på minsta vis känna mig illa medfaren har
jag till häst färdats vägen från Pulkis och ända hit.
Det var en ridt, som just ej var så särdeles behaglig
men som visar att de fylda 70 åren ej hafva något
att betyda. Sådane män som ni och jag hafva kroppar
af jern och stål. Sjukdomar känna vi ej till och
sjelfva döden har respekt för våra personer."
"Du tyckes hafva rätt, käre vän, men ändock
behöfva vi hvila efter ett helt lif fullt af mödor. Ditt
anbud värderar jag högt och skänker dig hela min
beundran, men ännu högre skattar jag ditt lif som du
ånyo vill utsätta för krigets vexlande öden. Vid 70
år har man rättighet till hvilan."
"Men detta tillämpar ni ej på er sjelf, min
general," svarade Kojskinen. "Ni bär icke allenast bördan
af en öfverbefälhafvares ansvarsfulla pligter utan delar
äfven fältlifvets mödor med edra soldater. Det är ni
sjelf som åt oss veteraner gifver ett så vackert, ett så
efterföljansvärdt exempel."
Medan Kojskinen talade hade Ranck ingått i ett
närgränsande rum, från hvilket han med spänd upp-
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
