Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägen norr hän, samma väg, som Ranck bestämt sig
för att taga.
"Ni har erhållit tydliga instruktioner," yttrade
grefve Kamenski till officeren innan denna lemnade
staden. "Lefvande eller död, kommer ej denne af
amiral Cronstedt afsände kurir till Sverige. Har ni
förstått mig, min herre?"
"Fullkomligt, ers excellens," svarade officeren.
"Kuriren skall stanna på vägen."
När Ranck åter sammanträffade med amiralen fann
han denne ännu mera förhoppningsfull med afseende
på den lyckliga utgången af de båda kurirernas resa.
Han var fullt öfvertygad om att undsättningen i god
tid skulle anlända och att vintern snart skulle lemna
rum för en blidare väderlek. Han lemnade Ranck det
af Kamenski undertecknade passet, hvilket var affattadt
i de mest välvilliga ordalag, och i hvilket alla ryska
embetsmän, militära som civila på det kraftigaste
anbefaldes att lemna kuriren allt möjligt bistånd för att
befordra hans resa. En börs innehållande 200 specier
mottog Ranck till bestridande af sina utgifter, en
summa hvilken under alla förhållanden borde vara fullt
tillräcklig.
"Och den södra kuriren, har herr amiralen
funnit någon passande person som velat åtaga sig denna
befattning?" frågade Ranck.
"Löjtnant Bremer vid Adlercreutzska regementet,
som är förlagdt här i garnison, har frivilligt erbjudit
sig härtill," svarade amiralen. "Det är en duglig och
tapper officer, till hvilken jag kan hysa ett fullt
förtroende."
Ranck tog afsked af amiralen, som länge höll hans
hand sluten i sin. I den åldrige mannens ögon syntes
tårar och han hade svårt att dölja sin rörelse.
"Ni skall återse Sverige, mitt dyra fosterland,"
sade han. "Många vänner har jag derstädes, hvilka
jag troligtvis aldrig skall återse, och hvars deltagande
jag måhända har förlorat. Men en gång skall en
upptäckt af de anledningar som bestämt mitt handlingssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
