Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 KRONA OCH TÖRNE.
digt att vända om och färdas samma väg hvarifrån
man kommit.
Nöden hade ingen lag och efter mycket bråk var
man åter på vägen. Skogsvägen var belägen på
venstra sidan och man vek nu in på densamma. Ranck
och Pavo ledde en hvar af hästarne vid tygeln.
Vägen var så smal, att slädan ofta skrapade mot de på
ömse sidor växande träden. Bonden gick framför
hästarne och utvisade den kosa man borde taga. Först
efter tvenne timmars ytterst mödosam färd och endast
steg för steg lyckades man uppnå stora landsvägen.
Förhuggningen var lyckligt passerad, och nu kunde
färden ånyo fortsättas. Flera timmars dyrbar tid hade
emellertid gått förlorad, en förlust som under
närvarande omständigheter var känbarare än allt annat.
"För att afskräcka mig ifrån början att fortsätta
resan har man spelat mig dessa spratt," tänkte Ranck,
"men man har mycket bedragit sig på min karakter
och min finska envishet, om man tror sig redan hafva
vunnit spelet. Mina förföljare skola snart komma på
villospår. Jag skall taga exempel af räfven och visa
mig lika listig och förslagen som denne."
Det var redan full dager när våra resande,
förfrusna och uttröttade efter nattens mödor, slutligen
anlände till Mäntsäle. Ranck öfverraskades utaf att
finna värden stående på trappan med mössan i hand
och med ett vänligt grin, färdig att mottaga honom.
Ranck reqvirerade genast hästar, mat och dryck,
tillläggande att en halftimmes rast var den längsta tid
han hade råd att bestå sig. Med undantag af kyrkan,
prestbostället och gästgifvaregården samt några få usla
kojor var hela byn uppbränd af ryssarne, som här
ödelagt allt med äkta moskovitisk grymhet och barbari.
Invånarne, beröfvade sin egendom hade flyktat till
skogarne, för att der omkomma af köld, hunger och elände.
Det var en hemsk tafla af de rysligheter och
förbannelser, som kriget medför.
Värden, hvars namn var Erik Nerpes med
tillnamnet Lång-Erik i anseende till sin ovanliga kropps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
