- Project Runeberg -  Krona och Törne /
208

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208 KRONA OCH TÖRNE.

Tidigt på morgonen den 14 Juli ordnade
Adlercreutz sin hufvudstyrka, bestående af omkring 3,300
man med 16 kanoner till anfall vid Kauhava, 1 1/2 mil
från Lappo. Innan han ger order till anfall, rider
generalen långs fronten af hvarje bataljon för att med
några vänliga ord och sin eldblick lifva soldatens mod
och ingifva honom hopp om seger. Der står den
blåögde nytändningen med sin resliga växt, sina rena
anletsdrag och sin allvarsamma hållning. Generalens
blick dröjer med vördnad på den gamle Kojskinens
ansigte, som afspeglar ett lugnt mod och en viss
tillförsigt om seger. Han saluterar honom med värjan
och veteranen helsar tillbaka. Der hvilar generalens
blick på savolaksaren, med sina små blixtrande ögon
och lifliga ansigte. Der stråla hans ögon vid
anblicken af von Döbeln med sina björneborgare, bland hvilka
Ranck befinner sig, detta utmärkta regemente, de
tappres vagga under detta krig. Der står karelarne och
tavastländare, präktiga gestalter, dystra som natten,
men oöfvervinneliga i striden. Här visa sig inför hans
ögon dessa hjeltar, dessa soldater, för hvilka ej finnes
loford nog. Utsvultna, trasiga och med blödande
fötter, lågo de nyss utmattade vid vakteldarne, nu, äro
alla lidanden förglömda! man har ju den hatade
fienden framför sig; hvarje krigare brinner af
stridslust och beslutet att segra eller falla står skrifvet på
hvarje panna. Adlercreutz kan ej vara annat än
belåten med den mönstring han verkstält, han fruktar ej
ett ögonblick, att ej segern skall blifva hans.
Rajev-skis dubbelt så stora styrka ingifver honom ej längre
någon oro.

Klockan är sju på morgonen. Lappos sol
utsänder sitt strålande ljus ifrån en molnfri himmel.
Hären sätter sig i rörelse. Öfverstelöjtnant Aminoff,
med karelska jägarne har äran att tåga främst.
Försigtigt rycker förtruppen in i skogen, ingen "grönrock"
synes till. På landsvägen röra sig trupper i en
sluten skara med 1 å 2 fältstycken mellan sig. Här
befinner sig generalen under det att jägarekedjor fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free