- Project Runeberg -  Krona och Törne /
234

(1882) [MARC] Author: Henrik af Trolle
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skarnes tur att söka slå sig igenom. Ej utan den
största svårighet ordnades den odisciplinerade truppen och
med ännu större svårighet lyckades det att genombryta
fiendens kedjor och uppnå stranden. Med föga förlust
lyckades likväl detta och i den största oordning och
villervalla kastade sig manskapet i båtarne, och
uppnådde skutorna, hvars ankare genast lättades, seglen
tillsattes och ut bar det från stranden. Eyska
artilleriet hade emelltid hunnit köra ned och öppnade nu
en liflig drufhagelseld mot fartygen. Skepparne, som
förde skutorna, blefvo härigenom beröfvade allt
förnuft. De lade ombord med hvarandra, trasslade in
sig och blott genom kanonsluparnes hjelp räddades
hvad räddas kunde. Artilleri-galeasen, som fastnat i
en annan, förande ungefär 150 man landtvärn, stötte
på grund. Begge måste stryka flagg och gifva sig.
Återstoden af expeditionen, en bland de många
sorglustiga under detta krig, anlände dagen derpå till
Korpo.

Hade Pahlen fått medtaga blott en enda svag
gardesbataljon af dem, som nu lågo overksamma på Åland,
skulle leken tvifvelsutan slutats så, att ingen enda af
hela Vestanskärs middagssällskap undgått att soupera
ombord på Svenskarnes skutor. Nu blef såsom vi sett
utgången helt annorlunda. Pahlen sammanskref en
högst märklig rapport till konungen, ett slags
mästerstycke i förmåga att gifva en vacker färg äfven åt
det uslaste. Han slösade med beröm, af hvilket Ranck,
ehuru rättvist fick sin beskärda del, men nämnde ej
ett ord om landtvärnets ömkliga förhållande. På
sådant sätt fördes den arme konungen bakom ljuset af
sina egna gunstlingar. Smickret blef ock det
förderfliga törne som de utsådde på hans väg och vida
skadligare, än ett öppet uttaladt klander.

När Eanck anlände till hufvudqvarteret på Åland
anmälde han sig genast till audiens hos konungen för
att öfverlemna sina depescher. Vid sitt inträde hos
monarken gick Gustaf Adolf framben tillbaka på
golfvet med händerna bak på ryggen. Trots den lysande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:30:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kronaoch/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free