Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Ers majestäts minne felslår ej. I sistlidne mars
månad hade jag nåden att i egenskap af kurir till ers
majestät öfverlemna depeschen från general Klercker.
Ers majestät mottog mig då på Stockholms slott och
hade godheten att yttra några ord till mig."
"Mycket rätt, min herre. Jag minnes det nu
fullkomligt väl. Ni var då korporal. Er befordran har
gått hastigt, men edra förmäns vitsord om er
tapperhet och duglighet voro mycket goda. Att
landtvärni-sterna voro sådana fega stackare kunde jag aldrig
förmoda. Hacfe detta ej varit händelsen hade vi nu haft
nöjet att se grefve Buxhöwden och hans stab som
fångar."
"Några minnen från den misslyckade affären,
lyckades jag likväl öfverkomma," yttrade Ranck. "De
äro af föga värde, ty de utgöras endast af ryska
öfverbefälhafvarens arkiv samt af hans ordnar."
"Hans arkiv och ordnar, hvilken triumf! och detta
kallar ni för bagateller?" utropade konungen med
glädjestrålande ansigte. "Det är trofeer, på hvilka jag
sätter det största värde. Hvar finnas dessa saker?"
"Här utanför, ty jag lät medtaga dem hit,"
svarade Ranck, som med största möda förmådde dölja ett
leende öfver den svage monarkens nästan fåniga fröjd.
"Låt genast föra dem hit in. Jag vill
personligen- ransaka i hans papper och sjelf förvara hans
dekorationer," yttrade konungen lifligt. "Så-å, vår
expedition var således ej utan sin lysande sida. Nu får
grefven gå odekorerad och se ut som en helt vanlig
menniska, ha, ha, ha!"
Inom några minuter befann sig en stor koffert
innehållande Buxhöwdens arkiv, samt en låda, hvilken
förvarade hans ordnar, i konungens rum. Gustaf Adolf
öppnade sjelf den sistnämnda, bredde ut ordnarne på
bordet och skrattade derunder flera gånger.
"Mycket bra gjordt af er. min herre, särdeles bra,"
utropade konungen vändande sig till Ranck. "Ni har
en nåd att begära af mig."
En nåd af— konungen! När Ranck hörde detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
