Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN (långsamt och liksom sökande något långt borta) :
— Det blir att fortsätta att svälta för oss då. (Tystnad). Det
är bra Rikard. Du gjorde rätt.
FADERN: Ja, jag visste vad jag hade dej, min ungdoms
gamla, kära kamrat. Du har din tro och din Gud för dej du och
du bryr dej föga om våra strider, men du vet något bättre: att
aldrig svika. — (Tar kring henne, litet förläget som äldre
människor, då de plöstsligt ser sig vilja smeka varandra som förr,
rörd) : Så det blir nog att hålla sig till kålrötterna, Augusta
lilla.
MODERN (lutar sig lätt, helt lätt mot hans axel) : — Jag är
smedshustru. Jag håller min tro. Jag är kristen. Jag tror på
under. Jag kan äta spik, om det måste så vara, Rikard.
(Går långsamt tillbaka till spisen, där hon börjar skramla med
spisringarna och böjer sig efter vedpinnar i korgen. Fadern står med ryggen
mot sa’ongen, bred och trygg och med armarna fällda efter sidorna och
ser stilla och begrundande på henne, Så nickar han sakta för sig själv.)
Ridån faller.
Författare: PER BOLINDER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
