Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppsvård och själavård - III. Medicinskt-vetenskapligt tänkande och religiös erfarenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säte och sina angreppspunkter, har en
svenskfödd amerikan, Gustav Strömberg, till
profession astronom men i hög grad hemma i de flesta
naturvetenskapliga och biologiska discipliner,
ryckt frågan närmare in på livet genom att tills
vidare placera ett frågetecken på varje ställe
inom vår kropp, där vi ana denna krafts
närvaro. Han kallar den för genie. På svenska
använda vi för detta begrepp om varandra olika
ord: sinne, själ, psyke, ande. Redan i de två
celldelar som genom sin sammansmältning ge
upphov till den nya individen måste man
förutsätta denna kraft, denna underbara regulator,
organisator och kontrollant, som vet vad allt
skall bli, som ser efter att allt kommer på sin
plats, som ingriper, om miljön ändras, och som
håller utvecklingen samman i en målmedveten
och högst kunnig hand, naturligtvis inom vissa
gränser för protoplasmans livsfunktioner. I
den färdiga organismen finns uppenbarligen
ej en, men ett otal genier. Säkert måste man
förutsätta en i varje cell, ty cellen lever i många
avseenden ett självständigt och högt
differentierat och besjälat liv, samtidigt som dess genie
samarbetar med genierna i samma cellförband
och med genier i cellförband av annan natur
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
